 |
| Adventmys, pepparkaksbak & julgodis |
Idag var det dags för det stora traditionstyngda pepparkaksbaket. Ute gnistrade snön i det bleka solljuset och inne i vårt kök ångade värmen från ugnen. Degen doftade och smakade kryddigt och gott. Årets version av deg var lite svår att kavla ut, vilket satte en del barns- och vuxnas tålamod på prov. Det sägs att Gud inte prövar människan över dess förmåga, men jag tror att vi var ganska nära den gränsen ett par gånger idag. (I alla fall en del av oss). Själv tyckte jag att det var riktigt trevligt och kavel tekniken satt som gjuten i handen, som man brukar säga. Det gällde att kavla lätt och länge, för då blev degen tunn och fin. Detta krävde som sagt sitt mått av tålamod och en del av oss hade mer av den varan än andra. I det stora hela gick dock pepparkaksbaket väldigt bra, trots diverse utbrott och en bränd plåt. Familjens yngsta barn bakade sin första pepparkaka idag med stor framgång, även om formarnas rasslande fångade hennes uppmärksamhet mer än själva pepparkaksbaket. Dessutom förstod hon helt av sig själv, att hon skulle äta mer deg än vad hon bakade, så hon ligger helt rätt i utvecklingskurvan när det gäller pepparkaksbak.
Vi gjorde ett litet experiment i år och kombinerade pepparkaksbaket med julgodis tillverkning. Trots att vår gedigna erfarenhet talar emot att kombinera pepparkaksbak med något mer. Allt tar ju alltid längre tid än vad man tror, vilket i sin tur brukar medföra viss trötthet och utmattning, vilket i sin tur ofta skapar en viss irritation i luften. Det gick dock skapligt får jag lov att erkänna, det var inte fullt så illa som det året när vi kombinerade lussebullsbak, pepparkaksbak och soffomklädnad. Fast det är klart att lite trött i huvudet kände jag mig allt, när vi väl skulle börja att koka kardemummatryffeln och vaniljfudgen. Men det gick och blev tillslut ett ganska lyckat experiment trots allt.
